Få drycker kan mäta sig med ett glas riktigt vältempererat öl när det är varmt ute. Svalkan sveper sig som en lindrande våt handduk kring strupen. De aktiva små kolsyrebubblorna piggar upp och vederkvicker. Den kvardröjande beskan manar till lugn och eftertanke.
Gammal näringsgivare
Denna mycket gamla dryck (åtminstone 5000 år, troligtvis betydligt äldre än så) har länge skänkt människan njutning, men även näring. Flytande bröd har ju ölet ibland kallats och det med rätta. Innan potatisen gjorde sitt intåg i Europa var öl, vid sidan av bröd, det kanske enskilt viktigaste födoämnet för många människor i Nordeuropa. Den tyske läkaren Johann Placotomus syftade på detta när han i mitten av 1500-talet skrev:
”Många leva mer av denna dryck än av fast föda. Båda könen, alla åldrar, friska och sjuka nyttja den”
Kräver gott öl
I 1600-talets England var det inte ovanligt att dagskonsumtionen uppgick till tre liter öl per person. Och detta gällde även barnen.
Ölet ansågs allmänt ge näring, styrka och kraft. Men njutningsaspekten var heller inte oviktig. Under 1700-talet skrev självaste Carl von Linné en liten skrift om öl och fastslog bland annat:
”Starka arbetare måste hafwa godt öl om de skola uthärda.”
Förvisso var forna tiders öl oftast betydligt alkoholsvagare än ölet av idag. Men synen på öl som en vederkvickande och läskande dryck snarare än en alkoholdryck har levt kvar in i våra dagar. Det var endast fem år sedan som Ryssland klassificerade öl som en alkoholdryck. Dessförinnan sågs drycker med en alkoholhalt under tio procent som ”födoämne”. Öl och läsk var samma. Kolsyrad dryck som kolsyrad dryck, liksom.
Trotsande bubblor
Apropå kolsyra: ölbubblor är lättare än själva ölvätskan och stiger därför uppåt i ett glas. Teoretiskt, åtminstone. Men hängivna drinkare noterade att vissa bubblor i ölglaset ibland tycktes trotsa fysikens lagar och flyta nedåt istället. Detta visade sig inte endast vara fallet efter några öl för mycket, utan fenomenet kunde faktiskt slås fast och förklaras av forskare vid Stanford-universitetet år 2004.
Förklaringen? Ölbubblor har lättare att flyta uppåt i mitten av glaset, där de inte fastnar vid glasets väggar. Då bubblorna stiger upp till ytan tar de med sig en del av den omgivande vätskan uppåt. När bubblorna väl når ytan och ansluter sig till skumkronan sjunker vätskan/ölet tillbaka ner längs sidorna av glaset och drar då med sig en del mindre bubblor ner.
